Utdrag ur boken ”Monografi över Pörtö ögrupp” av Gunda Mikander och Ethel Lindblad:
”Långt ute i Finska viken ligger en samling holmar och skär som vi kallar Pörtö. Pörtö utgörs av huvudöarna Pörtö, Hamnholmen, Lästholmen och Bodö samt en del mindre holmar till en sammanlagd areal av cirka 575 hektar fast mark och 5000 hektar vattenområde.
Enligt den allmänna uppfattningen är det härifrån fågelvägen 32 km till Borgå och ungefär 28 km till Helsingfors.
Den gamla bosättningen på Pörtö låg längs stränderna av Byviken, runt vilken ön hästskoformigt böjer sig med al- och gräsbevuxna stränder, medan yttersidorna består av långa, bergiga uddar och djupa vikar. Också Hamnholmen och Lästholmen, som ligger väster om Byvikens mynning, har haft sin gamla bosättning längs de skyddade stränderna, alltså här mot öster och sydost. Hela bebyggelsen har kallats Pörtö by. Pörtö utgör sedan 1920-talet en del av Onas by, i och med Lex Kallio-lagen, då alla arrendatorer fick rätt till inlösen av sin jord och en del frivilliga köp skedde. Hamnholmen, Lästholmen och Pörtö (förutom Pörtös södra och sydöstra del), som ägdes av staten sedan 1890-talet, föll i och med 1920-talets inlösningsförfarande i privat ägo, i Pörtöbornas ägo.
Från att lotsverket på 1840-talet grundade en lotsstation på Pörtö hade de flesta av männen på Pörtö under nästan 100 år framåt två yrken samtidigt, de var både fiskare och lotsar, och vardera yrkena ansåg de lika viktiga för sin bärgning. Den fiskare som ej var lots, skaffade sig biinkomster genom andra arbeten.”
Varifrån härstammar de geografiska namnen?
Ortnamnet Pörtö uppträdde först på 1750-talet. Före det hade ön kallats Pyrtis. Namnet härstammar antagligen från det gamla ordet ”pirtti”, med vilket man avser ett grovt timrat hus med eldstad; en slags bastu. På sjökort från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet ser man namnet skrivet Pörtas. Namnet Pörtö tyder i alla fall på att det redan för flere hundra år sedan funnits fiskarbastur, pörten, för dem som fiskade i dessa utskärsvatten.
Det man nu kallar Hamnholmen (på sjökorten skrivet som Bastö) hette ursprungligen Badstuguholmen, vilket tyder på att här även tidigt funnits fiskarbastur, vilket man tack vare öns läge och formation väl kan förstå. Namnet Hamnholmen har första gången påträffats i kyrkböcker från slutet av 1700-talet. Man kan väl anse att namnförändringen kom sig av att fiskehamnen låg just här i en uppslammad vik nedanför nuvarande lägenheten Högbacka (det som i folkmun kallas Oppistus).
Källa: Monografi över Pörtö ögrupp av Gunda Mikander och Ethel Lindblad. Den är utgiven av Pro Pörtö r.f. och tryckt av Östra Nylands tryckeri år 1972. Läs den för att få veta mer om Pörtös historia!
Pörtö skolas historia
Avskrift av tal som Magnus Fagerström höll på Pörtö skola
vid skolhusets 100-årsjubileum den 7 september 2002:
Pörtö skolhus 100 år den 7 september 2002
Tidig skolgång på Pörtö
Kyrkan var den första instans som ordnade skolgång för pörtöborna. Redan år 1880 började kyrkan med ambulerande skolor i Borgå socken. Dessa skolor övertogs senare av kommunen. På Pörtö vistades på den här tiden en skollärare en månad varje sommar. Han bodde turvis hos någon familj, vilken även svarade för undervisnings-lokalen. År 1891 var den ambulerande skolan inrymd hos fiskaren Gustaf Fredrik Liljeberg på nuvarande lägenheten Solvik, vilken idag äges av K-E Forsstedt. Denna skola var den sista ambulerande skolan på Pörtö, ty redan följande sommar hade man en ordentlig folkskola i byn.
Några för folkbildningen intresserade personer, bland dem lektor Nordman, kom hösten 1891 ut till Pörtö för att undersöka om det fanns underlag för att grunda en folkskola på ön. Intresset visade sig vara så stort, att man genast kunde sätta igång med de förberedande åtgärderna. Då beslut tagits om att ersätta Pörtö folkskola, företogs val av direktionsmedlemmar. Valda blev direktionens ordförande tulluppsyningsman K.A. Forsell, rusthållarna August och Emil Stjernberg, lotsen G:A: Fagerström, fiskarna Abraham Liljeberg, Ferdinand Liljeberg och G.F. Liljeberg.
Redan den 14 januari 1892 inleddes skolverksamheten. Till en början hyrde man in sig hos fiskaren Liljeberg i Sandviken. Som första lärarinna anställdes fröken Malin Kajander. Hon undervisade i tre terminer. Redan vid starten hade hon 30 elever, senare 27-28 stycken. Finansieringen sköttes på privat väg. Svenska folkskolans vänner bidrog även med en penningsumma. De första eleverna Fanny Lindberg, Ida Liljeberg, Sofi Lindberg, Ida Hellberg, Gustaf Adolf Lindberg, Berta Eklund och Oskar Liljeberg utdimitterades år 1894. Samma år anhöll skoldirektionen om att kommunen skulle överta skolan, men den fick avslag. Kommunen lovade dock att betala lärarinnan 200 mk i året så länge skolan behövs samt att betala hyra för skollokalen.
Skolhuset byggdes
Skolan hyrde från den 16 januari 1894 till hösten 1902 ett hus byggt av fiskaren lsrael Grönholm. Detta hus ägs numera av familjen von Wright. Kommunen ville köpa det Grönholmska huset, men då den begärda köpesumman ansågs vara för hög, arrenderade kommunen istället ett jordområde av bönderna på Onas. Här byggdes det nuvarande skolhuset, vilket invigdes den 7 september år 1902. Skolhuset jämte dess tomt har den 4 november 1930 donerats till kommunen av Stjernbergarna på Onas.
Ångbåtsbryggan
År 1902 var ett år då även ett annat stort bygge blev klart. Ångbåtsbryggan i Nokasundet kunde invigas och tas i bruk för 100 år sedan.
Skolans verksamhet i skolhuset
På Pörtö har många lärare undervisat. Här har verkat Malin Kajander, Aline Sevón och från hösten 1896 ända till 1926 Rosa Smedberg. Hon vikarierades under sin tjänstledighet åren 1908-1910 av Helmi Lindholm. Rosa Smedberg efterträddes av Linnea Backman (1926-1927), Signe Veckman (1927-1928), Greta Uggeldahl (1928-1929), Ida Margareta Lind (1929-1932), Greta Backman (1932-1945), Anni Norrgård (1945-1955) och Elvi Jonasson (gift Järvinen) (1955-1960).
Elevantalet i skolan minskade, och 1923 ombildades skolan till en skola med förkortad lärokurs. Indragningshotet dök upp då elevantalet fortsatte att sjunka. Nu ingrep aktiva Pörtöbor. Direktionens dåvarande ordförande Nils Jonasson, Else Englund m.fl. lyckades utveckla stöd för ett års undervisning, trots att eleverna endast var fem stycken. Följande år var ännu kärvare, då endast tre elever, Kalle Englund, Gun Östman och Atte Kvickström, fanns kvar. Statsrådet drog in skolan på Pörtö. På Gösta Lindblads initiativ ingrep Pro Pörtö. Kommunalstyrelsemedlemmen Bengt Kvickström lyckades utverka 150 000 mk för skolverksamheten, men trots idoga försök drogs skolan in sommaren 1960.
Verksamhet i skolhuset på 1960-, 70- och 80-talen
På 1960- och 70-talen hände inte så mycket i skolan på Pörtö. Matsalsbyggnaden disponerades under sommaren av familjen Kortman. Herr Kortman var då kommundirektör i Borgå lk. I medlet av 1970-talet genomgick huset en invändig renovering. Panelen inne i stora salen målades i den kännspaka gröna farg, vilken Baba målade över i en betydligt lugnare olivgrön nyans sommaren 2001. Under renoveringen på 70-talet elektrifierades skolan, och efter det kunde grundvärme hållas i huset även vintertid.
I slutet av 1970-talet flyttade många unga familjer ut till Pörtö. Då började en tid med medborgarinstitutsverksamhet och senare också lekskola i skolhuset. Här hölls med olika lärare från Medborgarinstitutet i Borgå kurser i sömnad, konst, matlagning, tovning etc. Deltagarantalet på kurserna var ofta över tio personer. För det mesta var det mammor som deltog, medan barnen fick vara med på ett hörn. Sedan fick barnen sin egen verksamhet i en lekskola, som hölls två gånger i veckan med lekskoletanter, vilka kom ut till Pörtö från Borgå. Gunilla Hannelius och Anita Lindberg var lekskoletanter, medan mammorna turades om att koka gröt, städa och diska.
Under 1980-talet hade Borgå landskommuns bibliotek en ”boklåda” med ca 200 böcker stationerad i skolhuset. Dessa böcker fick man låna genom självbetjäning. Böckerna byttes ut en gång om året av bibliotekarien, vilken till en början var Berit Qvickström och senare Elisabeth Svaetichin.
Skolan startas på nytt i skolhuset
Pörtöbarnen växte upp och blev så stora att de skulle gå i skola. År 1984 inrättade kommunen en lärartjänst från Kullo skola på Pörtö. Som lärare
fungerade Dag Jerndal från Göteborg i Sverige. Elevantalet förblev dock lågt, och efter tre år drogs skolan ånyo in år 1986. De sista eleverna var Jonte Salakari, Pamela och Lotta Jonasson samt Janina Svaetichin. Sedan blev elevantalet igen för lågt och Pörtöbarnen fortsatte sin skolgång i Salpar i Sibbo.
Skolhusets nuvarande användning
Skolhuset jämte tomt äges av Borgå, men disponeras av föreningen Pro Pörtö r.f.. På denna förenings initiativ tvättades, skrapades och målades skolhuset år 1995. Hela sju stycken talkon ordnades. Samtidigt fick den tidigare matsalsbyggnaden, som numera används som posthus, ett nytt plåttak.
Efter 1960 har skolhuset använts som möteslokal av olika Pörtö-föreningar.
I skolhuset har man hållit gudstjänst, ordnat födelsedagskalas, andra privata fester, dop och bröllop. På 1980- och 1990-talen ordnades roddtävlingar vid Skolhället.
Simskolan har redan i många år ordnats på Skolhället, som visat sig vara en lyckad plats. Här har man också lyckats undgå de värsta algbältena, vilka under senare år plågat simmarna. Dessutom erbjuder skolbacken ett fint ställe att värma upp sig på.
Vid skolan har vi sedan 1995 njutit av Baba Ekström-Salakaris goda fisk- och grillmiddagar. Dessutom håller hon under de flesta sommarlördagarna sin kafimysso i skolhuset, där hon även bedriver en hantverkarbod. Sedan 2001 har även Meme Salakari haft en frissa i den gamla matsalsbyggnaden bredvid skolhuset.
Kulturdagen, vilken sedan sommaren 1996 ordnats i skolhuset av Stella Jonasson och Stina Katchadourian har blivit en stor succé. De inbjuder varje sommar några berömda artister att uppträda på Pörtö. Den första gången medverkade Birgitta Boucht, Märta Tikkanen och Ami Aspelund. Då rasade stormen ute. Träd föll nära skolan och vi hade ett tillfälligt strömavbrott.
Höstmarknad har ordnats på skolgården i föreningens regi sedan år 1988. Det står var och en fritt att ställa upp sitt försäljningsstånd och sälja sina produkter.
Höstfesten har redan i många år firats i skolhuset. Under en mörk höstkväll samlas pörtöborna i skolhuset för att i goda vänners lag njuta av Babas goda mat och ha det gemytligt tillsammans. Samtidigt är festen för många ett vemodigt farväl till sommaren på Pörtö för nästan sex månader.
När vi idag firar det 100-åriga skolhuset, hoppas Pro Pörtö på en fortsatt livlig verksamhet i skolhuset!
Pro Pörtös styrelse
Använd källitteratur:
- Monografi över Pörtö ögrupp av Ethel Lindblad och Gunda Mikander
- Tal av lärarinnan Greta Backman till Pörtö skolväsendes 50-årsjubileum år 1942.
- Ethel Lindblads samlade anteckningar från 1959 -1960.
Texter och visor
SELMAS TANKAR
Om sitt kära Pörtö
Hur kär är Pörtö mig icke vorden
Ty här jag först slog mitt öga opp
Du är mig kärast på hela jorden
Här vill jag sluta mitt levnads lopp
Ty dina kullar och dina stränder
När vågen svallar och seglet vänder
Och fåglars klingande friska kör –
Allt, allt mig tjusar och lycklig gör
Du är mig kär ty i alla tider
Vid dina stränder det frihet fanns
Och friskt är sinnet, när mannen strider
Mot vågors brusande virveldans
När vinden ryter och vågor rulla
Då tändas lågor kärleksfulla
Och varma hjärtan – och havets son
drar ut i böljornas brak och dån
Om kärlek viskas, om löften rika
I vindens susning en sommarkväll
Om kvinnans kärlek, som ej kan svika
Men sprider glädje i varje tjäll
Hon är densamma som fordomstimma
Ur ögats flamma ses alltid glimma
En trogen kärlek i lust och nöd
Och trofast även i liv och död
Du är mig kärast på jorderingen
Du lilla vrå i mitt fosterland!
För dig går sucken högt över tingen
När vågen sjunger sin hymn vid strand-
Fast mången önskar att bo i söder,
Där myrten grönskar och druvan glöder
Är jag dock lycklig och glad och nöjd
Här på min ö – O vad frid och fröjd
Selma Liljeberg, f 1877
Folkskollärare
Historiska Pörtöbilder
Här är några foton tagna på Pörtö i början av 1900-talet:
